Inget att förundras över...
"I psykisk hänseende kan negern sägas i allmänhet stå på barnets ståndpunkt med i regel klen begåfning och liflig fantasi. Han är glad och obekymrad, ehuru stundom skenbart allvarlig; han saknar kraft och uthållighet, hänger sig åt ögonblickets ingifvelser och snabbt växlande stämningar samt är mycket känslig med utprägladt sinne för det komiska. Han är vidare i besittning af ett rikt inre lif, kan stundom visa prof på utpräglad vänskaplighet, men ter sig i regel skygg, misstänksam och i saknad af hvarje spår af barmhärtighet och medkänsla. Om negerns objektiva känslor: kärlek, vänskap, förtroende, tacksamhet o. d., ha vi dock svårt att uttala oss, då negerns sinnesriktning är så grundolika européens."
Vidare läser Majoren i samma uppslagsverk från 1913 att:
"Negerrasen hafva ett kranium av abnorm tjocklek, som låter negern uthärda slag, hvilka ovillkorligt skulle krossa en normal europeisk hufvudskål"
Allt detta borde få var och en att förstå att ett mobilsamtal från en Somalier är nära nog omöjligt. Men, som Majoren alltid sagt:
"Inget är konstigt för en tunnskallig urblåst europé!"
Eller så stämmer inte uppslagsverkets beskrivning... just det! Kasta om negrer och europeer i texten... så ja... nu stämmer det bättre... alltså inget att förundras över!
